Öltankar

Amarillo Spring

2010-04-10T18:42:00.002+02:00

Oppigårds Amarillo Spring var en liten besvikelse när den kom, speciellt med tanke på hur bra 7th Anniversary var när den kom i höstas (för den oinvigde är det alltså samma öl). Därför är det med stor glädje som jag kan rapportera att den nya tappningen av Amarillo Spring, som nu finns på fat på Green Lion, når upp till samma höjder som 7th Anniversary gjorde i höstas. Man kan väl anta att de nu använde färsk humle i ölen. Det är kanske dags att göra ett nytt inköp på Systembolaget?

Mikkeller öppnar bar i Köpenhamn

2010-03-18T12:24:00.002+01:00

Mikkel Borg Bjergsø, den kvarvarande bryggaren bakom Mikkeller, öppnar den 29:e april ölbaren "Mikkeller" på Viktoriagade i Köpenhamn. Baren kommer att ha 15 fatkranar och kommer framför allt att servera Mikkellers egen öl, men även en del andra exklusiva amerikanska och europeiska öl.

Lucka 24: Our Special Ale 2009

2009-12-24T17:11:00.000+01:00

Anchor Our Special Ale är en öl som jag sedan länge har sammankopplat med julen. Eftersom de ändrar receptet en aning varje år är det alltid intressant att se hur årets upplaga smakar, ibland blir det fantastiskt, ibland blir det OK och ibland blir det dåligt. Det senaste året som var riktigt bra var 2001 och sen dess har det varit mest OK, så det blir intressant att se hur årets upplaga står sig. Utseendet är som vanligt utmärkt med mörkt rödbrun färg och kraftigt ljust rödbrunt skum. Doften lovar gott med mycket julkryddor som kanel, nejlikor, ingefära och muskot. Där finns också en brödighet och lite tallbarr i doften. Smaken är fyllig och söt med mycket malt, choklad, knäck och vörtbröd. I eftersmaken kommer sen kryddorna som stannar ett bra tag. Efter att ha haft ett par svaga år har Anchor hittat rätt igen, detta är en utmärkt julöl som får 4,3/A i slutbetyg.

Lucka 23: Nostradamus

2009-12-23T21:43:00.000+01:00

Ölen bakom luckan dagen före dopparedagen var en Nostradamus från belgiska Brasserie Caracole. Ölen var bärnstensfärgad med ett flyktigt ljusbeige skum. Doften spritig med toner av torkad frukt och marsipan. Smaken alkoholsöt med en del frukt och en viss beska i avslutet, påminner lite om engelsk apelsinmarmelad. Eftersmaken är kort och spritig med en del torkad frukt. Överlag en ganska intetsägande öl som får 2,7/C- i slutbetyg.

Nya öl på Bishop's

2009-12-23T00:40:00.002+01:00

Var inne på Bishop's Arms i Malmö ikväll och upptäckte att de hade lite nya flasköl. Provade Founders Centennial IPA, som var mycket bra och humlefräsch, och Breakfast Stout, som var en fantastisk kaffe/choklad-stout. Dessutom hade de Dark Horse Crooked Tree IPA, som var en bra IPA som vi nog borde ha tagit före Centennial dock.

Stone öppnar bryggeri i Europa?

2009-12-22T19:03:00.001+01:00

Enligt Stones blogg håller bryggeriet på och kollar upp möjligheterna att öppna ett Stone-bryggeri i Europa. En av anledningarna är att de har märkt en stor efterfrågan på deras öl i Europa, och då ser ett europeiskt bryggeri som ett sätt att bland annat minska sina koldioxidutsläpp. Därför har de nu efterlyst förslag från intressenter i Europa för att öppna ett Stone-bryggeri här. De vill inte att det ska vara ett licensbryggeri, utan snarare en filial som drivs i samma anda som huvudbryggeriet. Intresserad? Hör i så fall av dig till Stone Brewing Company.

Lucka 22: Oppigårds Winter Ale 2006

2009-12-22T18:43:00.000+01:00

Idag var det dags för en Oppigårds Winter Ale från 2006. Detta var alltså den tidigare varianten som inte hade lika mycket humle som årets. Ölen är mörkt bärnstensfärgad med beige skum. Doften väldigt diskret, nästan obefintlig. Smaken är len och innehåller en hel del toffee, chokladkola och rostad malt, med en bitterhet på slutet. Eftersmaken ligger kvar bra och är behaglig. En OK öl som nog inte har vunnit något på att lagras, utan snarare det motsatta. Slutbetyg 3,2/C+.

Lucka 21: Tsjeeses Reserva

2009-12-21T16:13:00.000+01:00

Ölen bakom lucka 21 var ytterligare en som vi hade köpt på Ølbutikken i Köpenhamn, nämligen Tsjeeses Reserva från De Struise Brouwers. Jag vill passa på att varna andra här som också har köpt ölen. Se till att öppna den över en diskbänk och gärna med ett glas under, för den är otroligt livlig. Jag hade ett glas precis bredvid, men innan jag hade hunnit få ölen över så hade c:a 1/4 av den skummat ut på bordet. När man väl har fått i ölen i glaset så är den grumlig och mörkt halmgul i färgen. Skummet var relativt kraftigt, men när jag väl hade städat upp så hade det försvunnit, så det stannar inte speciellt länge. Doften var sen ganska intensiv med äpple, pomerans, muskot, samt ek. Där fanns även en del eldighet i doften från alkoholen. Smaken hade sen en brödig maltighet och jäst i sig, men även smaker som banan och citrus. Lååång eftersmak. En trevlig öl som inte är speciellt julig enligt svenska mått, men mycket trevlig ändå, så den får ett slutbetyg på 3,8/B+.

Lucka 20: Jämtlands Julöl 2005

2009-12-20T22:56:00.003+01:00

Jämtlands Julöl låg tidigare alltid högt upp i julöls-recensionerna, men verkar ha tappat jämfört med konkurrenterna de senaste åren. Dagens lucka var dock en flaska från 2005, när ölen fortfarande fick höga omdömen. Färgen var mörk bärnsten och skummet beige och relativt kraftigt för en så gammal öl. Doften var rik på torkad frukt, kavring och knäck. Smaken med en tydlig maltsötma med en antydan till humlebeska på slutet. Eftersmaken är behaglig och ligger kvar en bra stund. En ganska bra julöl som får 3,6/B i slutbetyg.

Lucka 19: Mysingen Midvinterbrygd 2005

2009-12-19T17:45:00.000+01:00

Jag var ju inte så imponerad av årets Mysingen, men bakom dagens lucka gömde sig en från 2005. Frågan var då om de fyra åren i källaren hade gjort ölen med balanserad, eller om kryddorna helt enkelt hade försvunnit. Färgen när man häller upp ölen är fortfarande åt det mörkt rödbruna hållet, men har börjat tappa en del av den röda tonen. Skummet är brun-beige och inte lika kraftigt som på årets. Doften som slår emot en är fylld av kryddor, pomerans, muskot, nejlikor och ingefära. Jästigheten som fanns i den färska är helt frånvarande här. Smaken är mjuk och balanserad, med mycket maltsötma och kryddor, samt med en aning rostad malt. Hustruns kommentar var att "detta smakar ju som julmust!" Eftersmaken är mjuk och behaglig. En mycket bra julöl som definitivt har blivit mer balanserad av lagringen. Slutbetyget blir 4,25/A-.

Lucka 17 & 18: Winter Ale & Tomte

2009-12-18T16:45:00.000+01:00

På grund av julfest med jobbet igår så fick den dagens lucköppning vänta tills idag. Lucka 17 döljde Winter Ale från Oppigårds Bryggeri. Oppigårds Winter Ale har tidigare varit en ganska typisk winter warmer med mycket maltsmaker, kola och liknande, men i år så har de slängt i en hel del mer humle i ölen. Ölen var bärnstensfärgad med beige-vitt skum. Doften örtig och blommig med en aning grapefrukt, samt en söt maltarom. Smaken kolasöt med en hel del blommig, citrusaktig humlebeska. Bra eftersmak som sitter i ett tag. En bra julöl som nog passar bäst till sillen, men som eventuellt också kan passa till revbenen. Slutbetyg 3,6/B.

Bakom lucka 18 fanns Tomte från Slottskällans Bryggeri. Färgen och skummet var mycket likt Winter Alen, så pass likt att man fick använda näsan för att identifiera vilken öl som var vilken. Doften kryddig och knäckig med en del mjölkchoklad. Smaken kryddig och maltsöt, påminner lite om kavring, samt med en del fruktighet. Eftersmaken biter till lite med en del humlebeska som sitter i ett tag. En bra julöl, förmodligen den bästa Tomten som kommit ut från Slottskällan. Slutbetyg 3,75/B.

Lucka 16: Amager Julebryg

2009-12-16T17:06:00.000+01:00

Dagens lucka var Amager Julebryg från danska Amager Bryghus. Ölen är mörkbrun till färgen med beige kraftigt skum. Doften är svagt jästig med en hel del malt och påminner en del om rågbröd. Smaken är fruktig med rostad malt och pomerans. Man känner även en viss eldighet i smaken från alkoholen. En mycket drickvärd öl som nog passar utmärkt på julbordet. Slutbetyg 3,5/B-.

Lucka 15: Nisse

2009-12-15T20:42:00.000+01:00

Nisse har alltid varit en öl som kan vara lite hur som helst, men det var ett tag sedan som den var något att ha. I år skulle den dock vara lite bättre än den har varit de senaste åren, så det var intressant att se om det stämde. Färgen var djupt bärnstensfärgad och skummet beigeaktigt. Doften svagt metallisk med en del maltighet och hasselnötter. Smaken smörkola och brödsirap och eftersmaken kort. Slutbetyg 2,45/D+.

Lucka 14: Noël Christmas Weihnacht

2009-12-14T23:42:00.002+01:00

Dagens öl var Noël Christmas Weihnacht från belgiska Brouwerij Verhaeghe, som även gör den mer kända Duchesse de Bourgogne. Ölen var halmgul med vitt lätt skum. Doften fruktig med aningen kryddighet och svag blommighet. Smaken söt och maltig med lite humlebeska och någon slags krydda (nejlikor?). Eftersmaken är kort. Slutbetyg 2,95/C.

Lucka 13: Underlig Jul 2005

2009-12-13T21:21:00.000+01:00

Igår så provade vi ju årets Underlig Jul, och idag så var det dags för en lagrad från 2005. Utseendet var ungefär som för årets, förutom att skummet inte var lika kraftigt. Doften var kryddig med en hel del kardemumma, ingefära och kanel, men var mer återhållen än årets. Smaken var mer balanserad och inte lika spretig som årets, och där hade kommit fram en ton av kaffe i ölen. Den hade tappat en del i eftersmaken som var något kortare och inte lika intensiv. Allt som allt en bra öl som hade blivit mer balanserad och mindre spretig i smaken, men jag tycker inte att den ska lagras så mycket längre. Slutbetyget blir 3,75/B.

Lucka 12: Underlig Jul

2009-12-12T17:02:00.000+01:00

Underlig Jul från Nøgne Ø är en öl som verkligen lever upp till namnet. Både doften och smaken är en fullkomlig explosion av kryddor, och årets variant är inget undantag. Färgen är mörkt kaffebrun och skummet kraftigt och ljusbrunt. Doften är intensiv med mycket kardemumma, ingefära, kanel, koriander och nejlikor. Smaken är mycket kryddig med framför allt ovan nämnda kryddor, men även en del pomerans, digestivekex och mörk choklad. I eftersmaken finns där en hel del bitterhet från humlen och kryddorna sitter kvar länge. En mycket bra och intressant julöl som jag dock misstänker vinner en hel del på att lagras. Slutbetyget blir 3,65/B.

Lucka 11: Our Special Ale 2008

2009-12-11T17:48:00.003+01:00

Jag var ju inte så imponerad av 2007 års årgång av Our Special Ale, så frågan var hur 2008:an skulle klara sig. Färgen var mycket mörkt rödbrun och skummet ljusbrunt. Doften var behaglig med en hel del kanel, kardemumma och tallbarr i sig. Smaken mjuk och välbalanserad med mjölkchoklad, kanel, kåda och en gnutta ingefära. Eftersmaken ligger kvar ett tag och är mjuk och behaglig. Denna var betydligt mer välbalanserad än 2007:an och får 3,4/B- i slutbetyg.

Lucka 9 & 10: Gordon XMas 2004 & Mysingen Midvinterbrygd

2009-12-10T19:50:00.000+01:00

Eftersom jag var på julbord tillsammans med teamet från jobbet igår, så blir det ytterligare en dubbel lucköppning idag.

Lucka 9 var en gammal goding från källaren, en Gordon XMas från 2004 (tror jag, den hade BF 2005). Färgen var röd-brun med beigeaktigt skum. Doften maffig med mycket torkad frukt, plommon och madeira. Smaken lite eldig med plommon, madeira och knäck. En mycket trevlig öl som nog är färdiglagrad nu. Slutbetyg 3,6/B.

Lucka 10 var årets Mysingen Midvinterbrygd från Nynäshamn. Färgen var mörkbrun med beige skum. Doften jästig med en hel del kryddnejlika, muskot och pomerans. Smaken kryddig med mycket nejlika och en del pomerans och kola. Kryddnejlikan sitter kvar länge i eftersmaken. En aningen obalanserad öl som får 2,9/C i slutbetyg.

Lucka 8: Økologisk Juleøl

2009-12-08T21:59:00.000+01:00

Herslev Bryghus är ett intressant danskt mikrobryggeri, vars öl har börjat dyka upp på Systembolaget. Vi i Skåne är dock bekanta med det sedan länge och känner till att det är ett stabilt bryggeri som producerar öl av bra kvalité. Deras julöl har tidigare bara varit Stjernebryg men i år så var det premiär för en ny, Økologisk Juleøl. Färgen är mörkt bärnstensfärgat och skummet ljust beige. Doften består av apelsiner, torkat frukt, toffee och mjölkchoklad. Smaken är lite torr med karamelliserat socker, apelsiner, mjölkchoklad och en aning örtighet. Aningen syrlighet i eftersmaken som förmodligen kommer från de färska apelsinerna. Slutbetyg 3,4/B-.

Lucka 7: Zinnebir X-Mas

2009-12-07T22:04:00.002+01:00

Dagens lucka var den belgiska Zinnebir X-Mas inhandlad på Ølbutikken för ett par veckor sedan. Färgen var mörkt brun med röda toner, skummet kraftigt och svagt beige. Doften innehåller en hel del belgisk jäst, karamell och aning frukt. Smaken är kolaaktig och eldig med viss nötighet och en hel del bitterhet som det vita på apelsinskalet. Bitterheten försvinner dock ganska snabbt och eftersmaken som ligger kvar ett tag är behagligare än själva smaken. Slutbetyg 2,85/C.

Lucka 6: Midvinternattens Mörker

2009-12-06T23:29:00.001+01:00

Som jag skrev i inlägget om Snowblind så var Midvinternattens Mörker en av fjolårets höjdpunkter på julölsfronten. Nu var det då dags att se hur årets upplaga smakar. Färgen är kastanjebrun med beigeaktigt skum. Doften är full med framför allt pomerans, men även ingefära, kanel och kardemumma. Kryddorna kommer igen även i smaken, tillsammans en smak av kaffe och mörk choklad. En stabil julöl som får slutbetyget 3,85/B+.

Lucka 4 & 5: Nøgne Ø Julenatt 2005 & God Jul 2006

2009-12-05T17:24:00.000+01:00

Eftersom vi skulle iväg på Bishop's Arms julölsprovning igår direkt efter jobbet hann vi inte köra någon lucköppning då. När vi sen kom hem hade vi blivit serverade så pass många och starka julöl att vi ansåg att det var bättre att vänta med öppningen av lucka 4 tills idag. Sen råkade det falla sig så att både 4:an och 5:an var öl från Nøgne Ø, vilket gjorde att det passade ganska bra att prova dem mot varandra.

Lucka 4 var då en Julenatt från 2005. Den var väldigt mörk, på gränsen till kolsvart, med ett capuccinofärgat skum som dock försvinner lite för snabbt. Doften är kraftig och maffig med mycket vanilj och aningen lakrits. Smaken är fyllig med en hel del mörk choklad och vanilj. Tyvärr försvinner eftersmaken lite väl snabbt. Slutbetyg 3,7/B.

Lucka 5 sen var en God Jul från 2006. Även den var väldigt mörk på gränsen till svart, och liksom med Julenatten så försvinner skummet lite för snabbt. Doften var inte lika maffig, utan var nästan lite neutral. Däremot så var smaken desto kraftigare, med mycket portertoner och mörk choklad och eftersmaken ligger kvar längre. Slutbetyg 3,8/B+.

Lucka 3: Our Special Ale 2007

2009-12-03T20:50:00.001+01:00

En sak som man ser fram emot mest som ölnörd vad gäller julöl är vad Anchor ska ha hittat på detta året med sin Our Special Ale. Det är inte alltid som det är gott, men det är nästan alltid intressant. De senaste åren, efter 2001 som var en riktig höjdare, har det dock varit mer intressant än gott, smakerna har spretat en aning för mycket åt alla håll och kanter. Men som så många andra öl som är spretiga som nya vinner Our Special Ale ofta på att lagras. Frågan är då om 2007 har stått tillräckligt länge för att ha blivit balanserad. Färgen och skummet påminner som alltid om julmust när man häller upp den. Doften har också viss likheter med den svenska julklassikern, med en hel del ingefära och pomerans, samt med en del kanel och kardemumma. Smaken är aningen tunn i kroppen och kryddorna tar överhanden lite väl mycket, men där finns en del bitterhet, som i och för sig kan komma från pomeransen. Ingefäran gör att ölen nästan får en lite syrlig ton. Nej, denna ölen får nog stå till sig ett par år till i källaren och mogna. Slutbetyg 2,9/C.

Tenoren på Operan

2009-12-03T18:55:00.002+01:00

Idag var det premiär för Tenoren på Operagrillen i Malmö. Tenoren är en väldigt ljus ale humlad med rikligt med Riwaka, som är framtagen och bryggd på Stockeboda Gårdsbryggeri av Operagrillens köksmästare Alan Dougan. Ölen är halmgul i färgen och har ett fast vitt skum när man häller upp den, samt en aning jästfällning i botten. Doften är frisk och citrusaktig med inslag av säd och gräs. Smaken är mycket frisk och har en hel del humlebeska, med en del grapefrukt och citronzest. En mycket trevlig öl som nog hade passat utmärkt till en god fiskrätt. Slutbetyg 3,85/B+.

Lucka 2: Julkloster 2002

2009-12-02T22:41:00.004+01:00

Nästa öl i kalendern kommer från ölkällaren och är en Julkloster från 2002 från Slottskällans Bryggeri. Jämfört med andra öl av liknande typ har väl Kloster inte direkt imponerat, även om Julkloster var något bättre när den kom. Färgen var i vilket fall som vackert läderbrun, och på skummet märktes det att ölen var vällagrad då det nästan var icke-existerande. Doften sen var mycket lovande med mycket knäck och inslag av plommon i konjak eller möjligtvis romrussin. Smaken hade sen mer av samma vara samt inslag av fikonkola, kryddnejlika och aningen tobak. En mycket mumsig öl som definitivt inte ska lagras mycket längre. Slutbetyget blir 4,05/A-.

Lucka 1: Snowblind Strong Ale

2009-12-01T21:11:00.001+01:00

Ikväll var det då dags att öppna första ölen i vår julölskalender. Eftersom det var jag som hade placerat ut siffrorna fick naturligtvis Lena leta upp dagens öl, som visade sig vara Sigtuna/Wicked Wine Snowblind Strong Ale. En av fjolårets överraskningar och höjdpunkter i julölssortimentet var Sigtuna/Wicked Wine Midvinternattens Mörker, så denna hade en del att leva upp till. Färgen var mörkt rödbrun och skummet tjockt och lite capuccionfärgat. Doften var citrusaktig och humlefrisk, samt med en del maltighet och kanske antydan till kryddig. Smaken var både fruktig och humlegräsig med inslag av citrus och kåda. En ganska trevlig, om än inte så julig, öl. Slutbetyg 3,4/B-.

Årets julkalender

2009-11-30T12:41:00.001+01:00

Som barn så var ju en av julens höjdpunkter årets julkalender, och då tänker jag framför allt på TV-varianten. Nu som vuxen så är man väl inte lika intresserad, såvida man inte har barn i rätt ålder, men det behöver ju inte hindra en från att få uppleva nöjet med att leta reda på rätt lucka, öppna den och så reda på vad den innehåller. Vuxenvarianten som Lena och jag kör med är nämligen en julölskalender.

För att köra sin egen julölskalender behöver man då följande: 1 back med 24 fack (en Westvleteren-back funkar perfekt om man kan få tag på en, och ser dessutom snygg ut), 24 julöl av olika märken och årgångar, samt självhäftande siffror från 1 till 24. Om man dessutom vill fixa till motsvarande tomteluvor som de Lena har gjort till vår kalender behöver man 1 röd stickad tub av lämplig längd till luvorna, vit stretchfrotté, samt 24 små vita tygkulor till toffsarna (materialet till luvorna inhandlade hon på Panduro Hobby). Den röda tuben delade hon sen upp i 3-4 cm långa bitar som hon sydde ihop i ena ändan, hon sydde sen på den vita stretchfrottén längs kanten på den andra sidan, och avslutade med att klistra på en av tygbollarna.

Nytt pubbryggeri i Malmö

2009-11-24T09:56:00.003+01:00

Om ungefär ett år, dvs i november 2010, får Malmö sitt första pubbryggeri och det är Anders Hansson på Chokladfabriken i Malmö som ligger bakom. Anders har länge snackat om att han ville dra igång ett pubbryggeri i Chokladfabrikens lokaler, som ju passande nog tidigare har varit bryggeri, och nu verkar det alltså bli dags. Redan nu har han dock dragit igång The Beer Project, som innebär att du kan engagera dig i det blivande bryggeriet redan nu. Medlemsavgiften på 1000:- kan väl i och för sig verka aningen hög, men då gäller den i tre år, och man får dels vara med i de två testpaneler som kommer att hållas för att prova fram bryggeriets öl, dels blir man inbjuden till invigningen av bryggeriet, och dessutom får man 15% rabatt på ölen under de tre år (eller snarare två eftersom bryggeriet inte öppnar på ett år) som medlemskapet varar. Man kan också bli stödmedlem för 200:- vilket innebär att man får 15% rabatt på ölen från öppnandet och under hela 2011.

Är det då värt det? Ja, det är ju i slutändan upp till var och en att avgöra, men det kan ju onekligen vara intressant att vara med och påverka det framtida utbudet på bryggeriet.

Amerikanska Hantverk

2009-10-28T23:14:00.003+01:00

På fredag så är det dags för Maltes andra provning för hösten, och denna gång är det amerikanska hantverksbryggerier som är temat. Eftersom det är jag som är provningsledare denna gång har jag tillbringat en del tid att läsa på amerikansk ölhistoria. Resultatet är en artikel som kommer att publiceras i vår medlemstidning Humlebladet, och som jag dessutom delar med mig ett första utkast av här nu.

Amerikanska Hantverk

När man säger "amerikansk öl" så tänker många på Monty Pythons skämt om att den är lite som att älska i en kanot. Även om skämtet till stor del stämde för sin tid i början på 80-talet, så har det hänt ganska mycket de senaste 30 åren på den amerikanska ölmarkanden. Men hur kommer det sig då att amerikansk öl blev så smaklös, och vad var det sen som gjorde att det till slut svängde åt andra hållet?

Om man ser rent historiskt så kom de flesta av de tidiga kolonisatörerna England och Holland, vilket gjorde att det snarare var öl än vin som dominerade dryckeskulturen. Ölen som bryggdes var främst av engelsk typ, oavsett varifrån själva bryggaren kom, eftersom det var det som folk ville ha.

I mitten till slutet av 1800-talet började dock lagern göra sitt intåg, och det var också i samband med detta som de stora bryggerikoncerner som senare kom att dominera marknaden började ta form. Anheuser-Busch startades till exempel 1852 i St Louis, Missouri, och de lanserade sin första nationella öl, Budweiser, 1876. Den lager som bryggdes vid denna tid var dock närmare europeisk pilsner än dagens amerikanska lager.

En av sakerna som bidrog till att det blev den blaskiga varianten av amerikansk lager som skulle komma att dominera den amerikanska marknaden inleddes den 16 januari 1920, det var nämligen då som Förbudstiden började i USA. Detta var naturligtvis ett hårt slag mot bryggerinäringen, och de flesta bryggerier gick också omkull. De enda bryggerier som överlevde den 13 år långa Förbudstiden var de allra största, som hade kapacitet att växla över till att producera alternativ som svagdricka, maltsirap och andra alkoholfria maltprodukter.

Som de flesta vet så var det långt ifrån omöjligt att få tag på alkohol under denna tid, då smuggling från Kanada, Mexiko eller Karibiska öarna var mycket vanlig. Smugglingen var dock i stort sett begränsad till destillerad sprit, som var kompaktare och mer effektivt att smuggla än öl.

Under hela Förbudstiden så blomstrade dock hembryggningen, och beräkningar som gjordes av den amerikanska staten 1929 pekade på att hembryggningen då ungefär motsvarade den lagliga bryggningen före 1919. Circa 100 bryggerier fortsatte dessutom att brygga öl som innehöll den tillåtna halva procenten. Denna fick de fram genom att brygga normal öl som de sen kokade bort alkoholen ur efteråt. De tog dock till vara på denna och man kunde i bland få den i en spruta vid sidan så att man kunde tillsätta den själv igen.

Efter den stora börskraschen 1929 och början på den stora Depressionen så började det höjas röster för att legalisera öl igen, då man ansåg att en legaliserad bryggmarknad skulle skapa många välbehövda jobb. 1932 så demonstrerade 100000 människor i New York för legalisering av öl och demokraten Franklin D Roosevelt deklarerade mer eller mindre krig mot Förbudstiden. När han senare samma år valdes till president så inleddes också avskaffandet av alkoholförbudet, och den 7e april 1933 avskaffades det helt och hållet.

Efter Förbudstidens avskaffande så började bryggindustrin att återhämta sig, men innan den hann återhämta sig helt kom nästa bakslag i form av Andra Världskriget. Detta fick som följd att en ransonering infördes på spannmål, vilket hämmade etableringen av nya småbryggerier. De bryggerier som fanns tvingades dessutom att använda alternativa billigare ingredienser som inte var ransonerade, som majs eller ris. I slutändan fick detta som följd att ölmarknaden i USA under 50 år efter Förbudstidens avskaffande dominerades av bryggjättar som producerade öl som mer utmärktes av sin likformighet än någon speciell smak.

I slutet av 1970-talet så gjordes där dock ändringar i amerikansk lagstiftning som öppnade dörrarna för småskaliga bryggerier. Detta var startskottet på en tillväxt av hantverksbryggerier som fortsätter än idag. Idag så finns där ett stort urval av olika ölstilar representerade i USA, och där finns över 1500 bryggpubar, mikrobryggerier och vanliga bryggerier i landet, vilket är den högsta siffran på över 100 år. Trots detta så dominerar fortfarande den amerikanska lagern och bryggerijättarna marknaden.

Även om de storkaliga bryggerierna fortfarande dominerar, så har hantverksbryggeriernas framgång inte gått dem förbi. Som en följd av detta har flera stora bryggerier börjat investera i mindre bryggerier, och dessutom börjat utveckla nya mer komplexa öl för sin produktkatalog.

Den amerikanska ölmarknaden 2008 var värd ungefär 101 miljarder dollar, vilket var en ökning av 0,4%, och detta motsvarade en total produktion på drygt 24 miljarder liter öl. Av detta så utgjorde hantverksbryggningen drygt 985 miljoner liter, vilket var en ökning på drygt 5,5% jämfört med föregående år. För första halvan av 2009 så växte marknaden för hantverksbryggerier med 5% vad gäller volym och 9% vad gäller intäkter, detta trots att den totala ölförsäljningen i USA gick ner med 1,3% under samma tid.

Svenskölsprovning med Malte

2009-09-18T16:39:00.003+02:00

Ikväll är det dags för höstens första ölprovning med Sällskapet Malte. Kvällens tema är Svenska Mikrobryggerier, och vi har 81 personer anmälda. De öl som kommer att provas är Jäst-Hasses Export Lager, MsBrian, Johannas Bästa, Token Från Öland, Ocean Porter och Kosacken. Det ska bli riktigt kul...

Green Lion Inn

2009-08-21T11:51:00.000+02:00

I tisdags så öppnade då till slut Green Lion Inn. För dem som inte känner till det så är alltså Green Lion Inn en gastropub som ägs av Åbro Bryggeri. Trots detta är målsättningen att puben ska ha ett bra ölutbud, och att det enda som ska skvallra om att det är Åbro som står bakom är att det är deras öl som utgör "stor stark"-sektionen. De som driver stället är Anders Morand och Jennie Ullner, båda två före detta barchefer på Bishop's Arms, vilket ju bådar gott. Att de sen ska ha hämtat kockarna från Torso Twisted bör ju innebära att maten är bra, vilket är viktigt om målsättningen är att vara en gastropub.

Hur var då stället? När man kommer in så är första intrycket att det är en ganska stor och ljus lokal. Den är formad som ett L med en bar som även den går runt hörnan. Ingången är på hörnan och det första man ser är en rad med 8 handpumpar. Det är dock endast de 4 vänstra som är riktiga handpumpar med cask ale, vid invigningen öl från Cotleigh, de övriga 4 är så kallade "falska handpumpar" av samma typ som de har nere på Bishop's Arms. På dessa hade olika öl från Fuller's.

På varje sida om handpumparna finns där sen 16 stycker vanliga fatölskranar som till största delen verkade innehålla "standardölen" med olika Åbroöl, tysk och tjekisk lager, osv. Det var med några få undantag samma öl på kranarna på de två olika sidorna. Sen fanns där även fyra pelare upp till glashållarna där det satt fyra kranar på varje. Det var mitt intryck att det kommer att vara på dessa som de ska köra de lite mer ovanliga ölen. Nu så hade de inte fått in alla leveranser, så dessa kranar var lite tomma vid invigningen. Allt som allt så finns där alltså 52 fatölspumpar och 4 handpumpar. Av dessa så är där dock omkring 32 som dubblerar, så unika fatölspumpar ligger omkring 40 plus 4 handpumpar.

Ovanför glashållarna och i kylskåp bakom bardisken står sedan pubens flaskölsutbud, som hade varit imponerande för Malmö om det inte hade varit för ställen som Nya Tröls. Där fanns dock en hel del luft, så jag misstänker att även detta kommer att fyllas på allt eftersom tiden går.

Eftersom Green Lion ska vara en gastropub fick naturligtvis Lena och jag se till att prova maten. Där finns två olika menyer, en för puben och en för matsalen. Eftersom vi satt ute i puben så valde vi att beställa från den. Lena tog fish-n-chips och jag valde burgaren. Som sig bör så fick jag frågan hur jag ville ha burgaren stekt, men även vilken typ av ost jag ville ha, roquefort eller gruyére. När vi fick in maten så såg vi direkt att det var klass på detta. Burgaren hade riktigt bröd, och till båda rätterna fick vi egengjorda pommes frites. Till burgaren kom där även in en skål med egengjord ketchup som var mycket god, plus i kanten.

Vad är då slutintrycket? Om du är ute efter ett ställe där du kan få bra och god mat med en god öl till är detta nog ett av de bästa alternativen i stan. Om du däremot är ute efter att prova något nytt som inte finns någon annanstans så är det åtminstone inte än hit du ska gå. Oavsett vilket så är det definitivt ett bra komplement till Bishop's Arms i denna delen av stan.

Matt!

2009-07-17T17:25:00.014+02:00

Matt blev man efter förra veckans öl provningar. Först en provning på fredagen hemma hos Fredrik i Helsingborg och sedan Ölbloggar provningen hemma hos mig. Matt blir man också i denna värmen. Men Matt är också en öl från Hair of the Dog Brewing Company. Det rätta namnet är Matt Commemorative Ale och är en traditionell ale.

Matt är också namnet på herrarna som har varit med att ta fram ölet. Matt VandenBerghe är ägaren för Bottleworks och Matt Bonney är ägaren för Brouwer's Cafe. Båda ställen ligger i Seattle och är ett måste om man är i staden. Bottleworks har fått öl gjorda till sina födelsedagar varje år, olika bryggerier gör ölen varje år, och nu till årets 10 års jubileum har alltså Hair of the Dog Brewing Company gjort en öl.

Hur var då detta ölet som har lagrats på 33 år gamla bourbon fat och äpple Eau de Vie fat från Clear Creek destilling?

Ja, det var underbart, ölet är på 11,5% mörkt brunt nästan svart inget skum härlig doft av bourbon, lite vanilj, karamell även en svag ton av äpplen och lite rök. Smaken är mjuk sammets len, men man känner av styrkan. Även här är det mycket karamell, frukt bourbon och vanilj och härlig svag röksmak och lite toner från ekfatet. Eftersmaken är lite sötaktig från det belgiska socker de har använt och även lite choklad dyker upp och karamell Värmen gör sig igenkänd och den svaga röksmaken finns där, blandad med lite fatkaraktär och lite vanilj. Ett öl jag ger 4,3 på Ratebeer.

Nu när jag är inne på ett öl från Hair of the Dog Brewing Company så är det kanske läge att berätta lite om bryggeriet. Juni 2008 var vi några öl tokar från Malmö som besökte Portland och bland annat detta bryggeri. Bryggeriet startade 1993 av hembryggaren Alan Sprints. Första ölet han gjorde heter Adam och är av en gammal ut död tysk öl stil. Enda sedan starten har han gjort traditionella ales från mycket gamla recept. ett öl som heter Greg används ingen humle alls bara olika sorters squash. Alan är också en bryggare som gillar att lagra sina öl på fat, vara den mest kända är Fred from the Wood. Kapaciteten för bryggeriet är inte stor och så ska ju Alan fatlagra nästan alla sina öl, så det kan vara lite svårt att få tag på ölen på våra breddgrader. Jag har i alla fall sett deras öl i Köpenhamn och på några krogar i Stockholm. Enligt Alan lär mer öl komma till Danmark. Så vi får hoppas att Ølbutikken får in en sändning snart.

/Anders

Onsdagsöl i Köpenhamn

2009-07-09T22:15:00.001+02:00

Med danska kronan på den höga nivå den är på nu (1,52 SEK!!) så är det inte utan att man drar sig för att åka över till Köpenhamn. Efter att ha haft semester en knapp vecka bestämde Lena och jag oss för att nu var det dags, skit samma att det var dyrt.

Vi började med att ta bussen ut till Ølbutikken för att shoppa lite öl att dricka under semestern. Skörden denna gång blev 2 Essentia Bina, 1 Lupulus, 1 Mørke Pumpernickel Porter, 1 Hopfix och 1 Dark Hops från Beer Here, 1 Madruga Obscura från Jolly Pumpkin, 2 How to Disappear Completely från BrewDog, 1 Devine Rebel från Mikkeller/BrewDog, 1 Black Damnation från De Molen/Struise Brouwers, samt 1 La Rulles Brune från La Rulles. Vi blev även bjudna på en Beer Geek Brunch medan vi höll på att plocka ut våra öl och sämre bjudöl kan man ju få.

Med klirrande ryggsäckar begav vi oss sedan bort till BrewPub för vår första (eller andra om man räknar smakprovet på Ølbutikken) öl för dagen. Vi kollade om de hade något att torrhumla, men då de inte hade någon rolig humle kvar beslutade vi oss för att strunta i det. Istället blev det en Zeus för mig och en Ruby för Lena. Zeus var en helt OK Single Hop lager medan Ruby var en god best bitter.

Efter det promenerade vi bort till Ørsted för nästa öl. Det visade sig dock att de hade börjat med sommartid och inte öppnade förrän kl 18, vilket var en och en halv timme senare. Vi fick därför snopet promenera vidare till plan b istället. Väl där så tröstade vi oss med en Hopfix för mig och en Mikkeller Drink'in the Sun för Lena, båda från fat. Hopfix var en mycket trevlig humlebomb som definitivt kan stå upp mot de amerikanska förlagorna, även om den inte riktigt kommer upp i samma klass som de allra bästa. Drink'in the Sun var en mycket trevlig och läskande veteöl av amerikansk typ.

När vi hade klämt i oss ölen började vi bli lite hungriga, varför vi beställde in varsin av plan b's mackor. För 50/75 danska beroende på storlek är det nog bland det mest prisvärda man kan komma över i Köpanhamn just nu. Till dessa tog vi en Beer Here Tia Loca från fat till Lena och en Mørke Pumpernickel Porter från flaska till mig. Tia Loca var en trevlig veteöl av belgisk/tysk stil, men vi var båda överens om att vi föredrog Mikkellers Drink'in the Sun. Mørke Pumpernickel Porter var en fantastisk porter som verkligen gjorde skäl för namnet och smakade väldigt mycket pumpernickel med mycket mörk choklad, kaffe och framför allt lakrits i smaken.

Nu var klockan så pass mycket att Ørsted skulle ha öppnat, så vi begav oss tillbaks dit. Ørsted är ju som alltid ett trevligt ställe och en av våra favoriter i Köpenhamn. Med 25+ fat och ett otal intressanta flasköl är det alltid lika svårt att välja. Denna gång noterade vi dock att de hade fått in öl från Moylan's, som är ett bryggeri som vi inte har haft möjlighet att testa tidigare. De hade fyra öl därifrån, deras IPA, Moylander DIPA, Hopsickle IIPA, samt Ryan O'Sullivan's Imperial Stout. Efter att ha funderat ett tag bestämde vi oss för att ta deras Hopsickle. Det var som sagt en imperial india pale ale och därmed en ganska ordentlig humlebomb. Dock så hade den inte det där riktiga bettet som jag hade förväntat mig, vilket får mig att tro att den kanske var aningen gammal. Den var i vilket fall som mycket trevlig, men jag hade gärna druckit den färsk också. Kanske något för vårt besök på amerikanska västkusten som vi har börjat prata om?

Efter Ørsted bar det av ner till Charlie's, eftersom vi hade hört att de skulle ha en del öl från Hopback just nu. Det visade sig dock att de hade lite problem med leveranserna nu under sommaren, varför de sparade alla intressanta öl till helgerna. Det enda som fanns på cask vid vårt besök var Spitfire och Bishop's Finger, varför vi valde att istället gå vidare till Enken utan att beställa någon öl. Där beställde vi en La Rulles Brune på fat innan vi beslutade oss för att bege oss tillbaks till Malmö.

Tillbaks i Malmö valde vi att ta en sängfösare på Bishop's Arms. Väl där upptäcker vi att de har fått på både Ocean Javaporter på cask och Dugges High Five! på fat under dagen, så naturligtvis var vi tvungna att testa dessa. Javaportern var en mjuk och fin kaffeporter som slank ner lätt medan High Five! var en IPA av amerikansk typ med mycket humlebeska. Just Dugges humlerika öl har inte riktigt haft samma bett i beskan efter hans problem i höstas, vilket beror på att han har varit tvungen att använda upp sitt lager av numera gammal humle. Jag tyckte dock att det verkar som att High Five! börjar återvända till gammal god form. Om det sen beror på att han har börjat komma till slutet av det gamla humlelagret, eller om han har kompenserat genom att helt enkelt slänga i mer humle, vill jag låta vara osagt.

Allt som allt en trevlig dag med mycket öldrickande, vilket får ses vara en kompensation för den förmodade avsaknaden av god öl som vi kommer att ha i Sorrento de närmaste 9 dagarna. Till råga på allt så missar vi dessutom ölbloggarträffen här i Skåne. Men vi fick i alla en hel del god öl igår...

Raasted brygger igen

2009-06-24T08:31:00.004+02:00

Jag rapporterade ju för ett tag sedan att Raasted Bryghus hade gått i konkurs. Detta var i mitt tycke en extra tråkig nyhet då Raasted var ett av de bättre danska mikrobryggerierna. Det är därför med glädje som jag nu han rapportera att bryggeriet är igång och brygger igen. En grupp med mestadels lokala affärsmän har dock gått in med stödkapital och bryggeriet kommer att ha öl ute i handeln igen i slutet av juli.

Single Hop Amber

2009-06-15T15:20:00.000+02:00

När vi var uppe i Göteborg förra helgen så passade vi på att titta förbi The Rover för att se om de hade något intressant på pumparna. Efter ett snabbt svep med blicken konstaterade jag att där fanns en ny öl från Ocean Bryggeriet som vi inte hade provat tidigare, Single Hop Amber. Ölen hade gyllengul färg med en vit fluffig skumkrona. Doften hade örtig humlearom med mycket citrus, grapefrukt och kåda. Smaken hade torr humlebeska samt svaga toner av rostad malt. Allt som allt en trevlig lager, även om Lena inte var så förtjust i den. Slutbetyget blir 3,4/B-.

Lite ölshopping

2009-06-06T11:52:00.004+02:00

Jag var inne på Systembolaget i torsdags och hämtade ut den senaste privatimporten...

24 flaskor Wild Dog Barrel-Aged Gonzo @ 77:10
12 flaskor Ola Dubh Special Reserve 12 Years @ 53:60
12 flaskor Ola Dubh Special Reserve 16 Years @ 58:00

Hälften av flaskorna av varje sort är uppbokade av andra, men hälften behåller vi till oss själva.

I fredags så begav vi oss upp till Göteborg för att fira min svåger som fyller 40 år. På vägen passerar vi ju Mölndal, varför vi bestämde oss för att titta in på Systembolaget där och se vad som fanns från Dugges. Tyvärr var 1/2 Idjit! slut, men vi lyckades i alla fall plocka åt oss följande...

3 flaskor Holy Cow!
3 flaskor High Five!
2 flaskor Bältesspännaren
2 flaskor Johannas Bästa

Någon av flaskorna tar vi nog ikväll innan vi beger oss till festen, men resten kommer vi att spara till midsommar och eventuella picknickar i sommar.

Øllets Dag fast i Malmö

2009-05-28T11:07:00.003+02:00

Den senaste dryga månaden har jag och Lena hållit på med att försöka få till stånd Sällskapet Maltes öltipspromenad i Malmö. Alla bitar har nu fallit på plats och på lördag är det dags. För dem som inte vet vad det handlar om så är det en aktivitet som är inspirerad (läs: skamlöst stulen) av Danske Ølentusiasters Øllets Dag som arrangeras i början av september över hela Danmark varje år. Köpenhamnsavdelingen brukar köra en "Gæt-din-øl-pubcrawl" (Gissa-din-öl-pubcrawl), vilket vi tyckte var en så pass bra idé att vi ville göra det i Malmö. Vi döpte om den till öltipspromenad och kontaktade 9 olika krogar i Malmö med en konceptpresentation. Till vår stora glädje tackade samtliga krogar ja till att vara med.

Arrangemanget går till på det sättet att man går runt på de 9 krogar som deltar och beställer ett smakprov på 10-15 cl av en hemlig öl. På tipsblanketten, som dessutom kommer att finnas utplacerad på samtliga krogar som deltar, har man sedan 3 olika alternativ att gissa på. Skölj och upprepa tills du har besökt samtliga 9 krogar (eller sätt dig på första och gissa på resten). Innan klockan 20:00 ska tipsblanketterna sen vara inlämnade på någon av krogarna, och så kommer vi sen att redovisa resultat och vinnare på Bishop's Arms omkring klockan 21:00 för dem som är närvarande. Där är alltså ingen organiserad rundpromenad, utan det är upp till var och en att bestämma när man vill börja gå runt.

Om någon är intresserad av att arrangera något liknande i någon annan stad så är det bara att höra av sig för att få lite tips. Konceptpresentationen och tipsblanketten går att ladda ner från Maltes filarkiv, och det går bra att använda dem som inspiration för att göra egna. Vem vet, om några år kanske vi har en svensk Ölets Dag?

Rapport från Københavnske Øldage

2009-05-27T13:45:00.001+02:00

Som så många andra så var Lena och jag på Københavnske Øldage förförra helgen. Vi brukar gå på lördagen och denna gång var inget undantag, vi gjorde som tidigare år och tog tåget över så att vi skulle vara på plats vid Valbyhallen omkring 11:30 på lördagen. Direkt när vi anlände till festivalen märkte vi dock en skillnad mot tidigare år, där var knappt någon kö. Även om man bortser från fjolårets European Beer Festival så har där, sedan de flyttade festivalen till Valbyhallen, varit en ganska lång kö redan när vi brukar dyka upp, men inte i år. Visst där var en hel del folk, men uppskattningsvis så var där mindre än hälften mot vad där brukar vara. De slutgiltiga besökssiffrorna på 7400 bekräftar detta intryck.

När vi sen stod i regnet och väntade i kön på att dörrarna skulle öppna så gick där några danskar runt med plastglas som de delade ut och hällde upp öl i. De visade sig vara från Mikkeller, och ölen de bjöd på var den nya Single Hop Nugget IPA. Ölen var trevlig, men jag föredrar fortfarande Simcoe, Cascade och Nelson Sauvin framför denna.

Även när vi kom in så märkte vi en skillnad mot tidigare år. Lokalen var "luftigare" möblerad och utställarna stod inte lika tätt packade som tidigare. Nu har jag inte kollat i tidigare års festivalguider, men det kändes som att där var något färre utställare är vad det har varit tidigare. Detta är i och för sig inte så förvånande, då den danska mikrobryggeriboomen nu verkar avmattas och vissa bryggerier till och med går i konkurs.

Vi hade förberett oss för själva festivalen genom att skriva ut festivalguiden och sen gå igenom den och markera alla de öl som vi var intresserade av att prova. Tack vare detta så räckte det med att vi var på festivalen från den öppnade fram till fyra-fem-tiden på eftermiddagen, vi hann testa alla de öl vi hade markerat ändå.

Vi sprang även på flera ölbloggare inne på festivalen (jag vet, jättemärkligt), bland annat Anders, Fredrik & Andreas, Markus, samt på vägen ut Daniel med sin Sofia.

Några av favoriterna på festivalen var bland annat Gale's Prize Old Ale på cask, Nørrebro Seven, Hornbeer Happy Hoppy Viking, Hornbeer Russian Imperial Stout, Amager Nitro och Beer Here Hymne til Ninkasi. En besvikelse på festivalen var att där inte fanns några nya danska bryggerier som stack ut. Allt som allt var det dock en trevlig festival.

Jag har förresten varit på samtliga ölfestivaler som Danske Ølentusiaster har arrangerat i Köpenhamn, och här är en liten intressant anekdot från den första. Den hölls i en mindre sporthall inne i själva Köpenhamn, och detta visade sig bland annat genom att där endast fanns ett fåtal toaletter i lokalen. På något sätt hade danskarna alltså missat att man blir kissnödig när man dricker öl. Deras lösning på det hela var att de ställde upp stora plastdunkar i duschrummen med en tratt i mynningen (lagom kul att tömma dem). Som tur är har de lärt sig sen dess.

Jugge på Tröls

2009-05-26T07:48:00.004+02:00

Nu på fredag, i samband med Nya Tröls after work mellan 16:30 och 19:00, kommer Jörgen "Jugge" Hasselqvist från Oliver Twist/Great Brands på besök och håller i en liten provning med amerikansk öl. Provningen kommer att kosta 169 kr för 5 smakprover och käk, och man måste föranmäla sig till Nya Tröls. Eftersom det är Jugge som till stora delar är ansvarig för det fantastiska utbud av amerikansk hantverksöl som finns tillgängligt i Sverige idag så misstänker jag att det kommer att bli en intressant och givande provning som man inte får missa.

Københavnske Øldage 2009

2009-05-12T08:46:00.007+02:00

Nu i helgen, från fredag 15 till söndag 17 maj, är det Københavnske Øldage i Valbyhallen i Köpenhamn. Eftersom där kommer att finnas en hel del öl att prova så kan det vara vits att kolla igenom festivalguiden innan själva festivalen för att ha någon slags uppfattning av vad som är intressant.

Lena och jag kommer för övrigt att vara där från lunch på lördagen fram till när de övriga besökarna börjar bli för stökiga. Efter det har vi planerat att bege oss in till centrala Köpenhamn och besöka ett par favoriter och äta en bit. Vi kanske ses där?

Bästa verktyget för att planera sin festivalresa är förresten danska Rejseplanen. Mata bara in Malmö C i 'Fra' och Ny Ellebjerg Station i 'Til' samt välj datum och tid, så får du all information du behöver, inklusive vilket S-tåg du ska ta.

Mycket öl blir det...

2009-05-09T00:17:00.005+02:00

Som så många andra så passade jag på att ta en tur över till Köpenhamn förra helgen med anledning av att Ølbutikken hade fått in en sändning Tree Floyds. Eftersom vi tog bilen över bron så passade vi även på att besöka Fish & Beer i Amager samt Kihoskh. Fish & Beer är som de flesta vet vid det är laget en mycket bra ölbutik med ett bra, men inte fantastiskt, ölutbud och mycket bra priser. Kihoskh däremot var en besvikelse. Jag besökte den för ett par år sedan, och då hade den ett mycket bra ölutbud, ungefär i klass med vad Fish & Beer har idag. Nu så var det dock kraftigt reducerat, och där fanns egentligen inget som motiverade turen dit denna gång. Skörden denna gång blev följande:

2 st Southern Tier IPA
2 st Southern Tier Porter
1 st Southern Tier Gemini
1 st Southern Tier Choklat
2 st 3 Floyds Alpha King
1 st 3 Floyds Behemoth 2008
1 st 3 Floyds Dark Lord 2008
1 st 3 Floyds Black Sun
1 st 3 Floyd/Mikkeller Oatgoop
1 st Leelanau Brewing Co Petoskey Pale Ale
2 st Port Brewing HOP-15
1 st Lost Abbey Serpents Stout
1 st Lost Abbey Judgment Day
1 st Lost Abbey 10 Commandments
1 st Lost Abbey Red Barn Ale
1 st Lost Abbey Gift of the Magi
1 st Beer Here Fat Cat
1 st Beer Here Erebus
1 st Beer Here Beelzebub
1 st Amager Bryghus Honning Porter
1 st J.W. Lees Vintage Harvest Ale
2 st BrewDog Tokyo

Man blir fattig med bil...

Lite danska bryggerinyheter

2009-05-08T15:50:00.007+02:00

Där händer saker på andra sidan sundet. Efter att ha haft en riktig mikrobryggeribubbla börjar nu det ena mikrobryggeriet efter det andra att packa ihop. Tidigare under året så har bland annat ett av första danska mikrobryggerierna, Brøckhouse, gått i graven. Nu har ytterligare ett danskt mikrobryggeri gått omkull, och denna gång är det Raasted Bryghus det handlar om.

Som de flesta säkert känner till så köptes Ølfabrikken upp av GourmetBryggeriet för ett par år sedan. Nu har GourmetBryggeriet i sin tur blivit uppköpt av Harboe.

Veteölskakor

2009-05-05T15:40:00.005+02:00

Det här är ett recept som hustrun har tagit fram med ett amerikanskt recept som utgångspunkt. Resultatet är en mycket mumsig kaka med frisk smak och med en aning beska i eftersmaken. Kakorna passar utmärkt till en välhumlad IPA.

Ingredienser till c:a 30 kakor
2 flaskor (33 cl) veteöl av belgisk typ, t.ex. Hoegarden
5 msk honung
175 g mjukt smör
3 dl florsocker
1 stort ägg
1 tsk vaniljsocker
skalet från 1 apelsin
2 tsk mald torkad koriander
4,5 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver

Gör så här
1. Häll öl och honung i en kastrull och reducera tills knappt 1 dl återstår. Skumma av emellanåt. Låt ölreduktionen svalna.
2. Sätt ugnen på 175 grader.
3. Vispa smör och socker poröst. Tillsätt ägget och blanda noggrant.
4. Tillsätt vanilj, apelsinskal, koriander och ölreduktionen blanda igen.
5. Blanda mjöl och bakpulver och rör försiktigt ner detta i blandningen.
6. Lägg 12 knappt matskedsstora klickar per bakplåt, använd bakplåtspapper.
7. Grädda i 10-15 minuter (beroende på ugn).

Lite Malte-aktiviteter

2009-04-29T09:45:00.000+02:00

Jag har tyvärr inte hunnit uppdatera bloggen så mycket som jag hade velat på grund av att jag har haft det hektiskt både på jobbet och privat på sistone. Här kommer dock en liten uppdatering av vad vi håller på med i Sällskapet Malte den närmaste tiden.

Nu på fredag, det vill säga 1a maj, så är det Maltepub på Bishop's Arms i Malmö. Bishop's kommer att sätta på lite specialare med anledning av detta, inklusive Ridgeway Bad King John från Hepworth på cask, samt The internationAle från Närke Kulturbryggeri och Forshem Ale från Kinnekulle Bryggeri på fat.

Nästa fredag så kör vi nästa ölprovning, som denna gång är öl och tilltugg. Detta innebär dock inte att det handlar om att kombinera öl med chips eller jordnötter, utan det är en blandning av olika olika småtilltugg av alla varianter som vi kommer att prova med öl, bland annat kommer vi att prova lakrits med rökporter. Jag tror att det kan bli en intressant provning och hoppas att den blir välbesökt.

Sen håller vi också på att planera för vår öltipspromenad lördagen den 30e maj. För dem som inte vet vad detta innebär så är det en aktivitet som är inspirerad av Danske Ølentusiasters Øllets Dag som arrangeras i början av september varje år. De olika lokalföreningarna kör då diverse olika ölaktiviteter runt om i Danmark. Den som vi har tagit fasta på är den som Region København kör, som är just en öltipspromenad där man går runt på 10 olika ställen och blir köper små smakprover som man sen ska gissa vilken öl det är utifrån 3 olika alternativ. På vår öltipspromenad kommer vi att ha upp till 9 olika ställen i Malmö, och den kommer att inkludera ställen som På Besök, Nya Tröls, Restaurang Brogatan och naturligtvis Bishop's Arms.

Fredag på Nya Tröls

2009-04-17T23:14:00.005+02:00

När vi kom till Nya Tröls ikväll så upptäckte vi att de hade fått in en ny uppsättning öl från amerikanska hantverksbryggerier. Naturligtvis så passade vi på att prova oss igenom ett par av dem vi inte hade testat förut.

Vi började därför med en öl från Port Brewing, ett bryggeri som jag skrev om i mitt senaste inlägg. Ölen var Old Viscosity, en öl som är ganska svår att klassificera. Både BeerAdvocate och RateBeer påstår att det är en American Strong Ale, men bryggeriet själva vill inte säga vad de klassificerar den som, och när man smakar på den så kan den också falla in under rubriken stout eller porter. I vilket fall som så är den becksvart när man häller upp den, och man märker att densiteten är hög då den är aningen trögflytande. Skumkronan är tunn, men aningen brunaktig. Doften innehåller mycket mörk malt, choklad och kaffe, samt vissa toner av fat, bourbon och lakrits. Eftersmaken är stor, men inte så ihållande som man kanske hade kunnat förvänta sig av en öl av denna kalibern. Jag skulle dock tro att den blir fylligare efter ett par år i källaren. Slutbetyg 3,7/B, men potential för högre om ett par år.

Efter det så beställde vi in en Imperial Choklat Stout från Southern Tier Brewing Company. Färgen var mörkbrun, på gränsen till svart, med tunn skumkrona som hade färgen av espressoskum. Doften var som att sticka ner näsan i en påse med mörk 70+% bra choklad, men där fann även aromer av espresso. Smaken var något av det bästa jag har smakat i chokladstoutväg, det var nästan som att dricka en bit riktigt bra högprocentig mörk choklad. Mycket chokladsmak och maltsötma, men även stor bitterhet från chokladen. Otroligt stor och fyllig smak som ligger kvar länge i munnen och som man kan sitta och smutta på hela kvällen. En fantastisk öl som får slutbetyget 4,7/A+.

Vi avslutade sen med en HOP-15, som jag recenserade nedan. Även det är en mycket bra öl, även om Imperial Choklat Stout var bättre. Avslutningsvis skulle jag vilja säga att Nya Tröls förmodligen är Malmös bästa pub just nu, med ett fantastiskt flaskölsutbud. De har ingen vidare fatöl, och där är Bishop's fortfarande bäst, men annars så har Tröls det mesta man kan begära av en bra pub. Som någon annan uttryckte det, "Tröls är Malmös Vildanden".

Port Brewing

2009-04-17T16:30:00.004+02:00

Port Brewing Company är ett intressant amerikansk hantverksbryggeri som har börjat dyka upp i Skandinavien. Deras öl finns att få tag på i flera ölbutiker i Köpenhamn, och bland annat Nya Tröls i Malmö har haft några av deras öl inne tillfälligt i sortimentet. Port Brewing är ett relativt nystartat bryggeri, de slog upp portarna 2006 i Stone Brewings gamla anläggning i San Marcos i Californien. Bryggeriets rötter går dock längre tillbaks än så, då det härstammar från den anrika bryggeripuben Pizza Port som började brygga redan 1992. Som om inte detta var nog så är det dessutom systerbryggeri med hypade Lost Abbey, vars öl bland annat finns på Ølbutikken i Köpenhamn. Vid ett besök i Köpenhamn för ett par veckor sedan passade jag därför på att handla på mig vad jag kom över av deras öl. Jag har nu hunnit prova mig igenom ett antal av dessa och här kommer mitt omdöme om dem.

Den första ölen jag provade var Wipeout IPA, en IPA på 78 IBU. Färgen är orange eller halmgul och där bildas en kraftig skumkrona på ölen som stannar kvar. Doften har en angenäm kraftigt grapefruktig humlearom med inslag av blommighet och nyslaget gräs och där finns även antydan av malt och kola i aromen. Smaken är angenäm och balanserad med en kraftig humlebeska och stora inslag av grapefrukt och citrus, samt en lätt maltighet och antydan av ljus honung. Beskan ligger kvar ett tag i eftersmaken och lämnar ett angenämt slutintryck. Allt som allt en angenäm och välbalanserad öl som man gärna dricker fler av. Slutbetyget blir 4,15/A-.

Nästa var säsongsölen High Tide Fresh Hop IPA, en öl som, precis som namnet antyder, är humlad med färsk humle. Poängen med att humla öl med färsk humle är att man får mer arom från humlen vilket gör att ölen får en frisk kryddig humlesmak. Till utseendet har High Tide en ljusare färg än Wipeout, mer åt det ljusgula hållet, och har en mindre skumkrona. Doften innehåller mycket citrus och humle, men knappt någon maltarom alls. Smaken är friskt humlig med mycket grapefrukt och citrus, men också viss maltighet och kåda. Beskan sitter kvar ett tag i eftersmaken och lämnar ett friskt intryck av ölen. Slutbetyget blir aningen blygsammare 3,9/B+.

Efter det så smakade jag HOP-15, en dubbel IPA som bryggdes första gången 2002 för att fira Pizza Port Solana Beachs 15-årsjubileum. I denna öl så använde man därför 15 olika humlesorter som tillsattes var 15:e minut i bryggningsprocessen. Resultatet är en aningen grumlig ljusorange öl med kraftigt skum. Doften innehåller mycket humlearomer med dragning åt grapefrukt, apelsin och citron, men även en del alkohol som skvallrar om styrkan (10%). Smaken har en kraftig beska med inslag av blodgrape och kåda, samt en del eldighet från alkoholen. Beskan är så pass kraftig att den tränger ut mycket av de andra smakerna och sitter kvar länge i eftersmaken. En förutsättning för att gilla denna ölen är att man tycker om beska, men gör man det så är det en perfekt öl att sitta och gosa med i vinterkylan. Slutbetyg 4,2/A-.

Den sista ölen jag provade denna omgång var 2nd Anniversary Double IPA, även denna en dubbel IPA som bryggdes till Port Brewings 2-årsjubileum 2008. Färgen är aningen mörkare än hos de andra, mer åt det bärnstensfärgade hållet. Skumkronan är OK men försvinner dock snabbt. Doften innehåller mycket karamell och kola, och inte alls så mycket humle som jag hade förväntat mig av en dubbel IPA. Även smaken innehåller mycket karamell och malt men även en del humlebeska, dock inte så mycket som där borde vara i en amerikansk dubbel IPA. Eftersmaken är medium, kanske på grund av avsaknaden på kraftig humlebeska, vilket lämnar ett aningen besviket slutintryck. Det kan vara så att ölen jag fick hade passerat sin topp, och humlen hade börjat försvinna. Slutbetyget blir därmed 3,55/B.

Att älska i en kanot...

2009-04-03T11:25:00.006+02:00

Den gångna veckan firade Bishop's Arms i Malmö 15 år. I samband med detta körde de ett antal olika aktiviteter, bland annat en belgisk ölprovning och en miniölfestival. I lördags körde de även en (mestadels) amerikansk ölprovning med Wicked Wine. Ölen vi provade var bland annat Sierra Nevada Anniversary Ale, Sierra Nevada Harvest Ale, Sigtuna/Wicked Wine Påsk Alt (icke-amerikanaren), Brasserie Dieu du Ciel Péché Mortel och Flying Dog Double Dog (fat). Goda saker allihop, men utöver dessa var där även två öl som jag skulle vilja nämna speciellt.

Den första är Flying Dog Wild Dog Barrel-Aged Gonzo Imperial Porter. Wild Dog är Flying Dogs experimentmärke, där de lanserar tillfälliga öl som förmodligen aldrig kommer igen. Just Barrel-Aged Gonzo Imperial Porter bryggdes våren 2007 och nu har 5000 av de totalt dryga 8000 flaskorna som producerades letat sig till Sverige. Ölen kommer på Systembolaget i september, men går att privatimportera från Wicked Wine redan nu.

Hur var då ölen? När man häller upp den så är den becksvart med tjock konsistens. Skummet är ganska kraftigt med en ljusbrun tilltalande färg. När man sen sticker ner näsan i glaset så möts man av en kraftig arom av rostad malt, bourbon, vanilj, bitter choklad och en antydan av espresso. Bara doften är fantastisk och är något man skulle kunna sitta och sniffa på länge, vilket bådar gott för fortsättningen. Smaken sen lever upp till vad doften lovar, med mängder av rostad malt, kakao, vanilj och espresso, samt med en underton av rökig whisky. Eftersmaken ligger kvar länge och när den väl försvinner är man mer än redo för nästa sipp. En otroligt bra öl som får hela 4,6/A+ i slutbetyg. En privatimport är på gång, för jag kan inte vänta ända till september innan jag får tag på några till källaren.

Nästa öl är en "intressant" öl, den första riktiga chiliöl jag provat, en Cave Creek Chili Beer. Redan när man ser flaskan anar man oråd, det ser ut som en flaska Corona som man har stuckit ner en jalapeño i. När man sen öppnar ölen så går det bara utför därifrån. Ölen är pissgul och har ett vitt florlikt skum som försvinner snabbt. Doften och smaken påminner mest om inlagd chili och innehåller inget som ger någon ledtråd till att det handlar om öl. Eftersmaken består mest av chilihetta, och när den väl försvinner har du redan hunnit hälla ut det som var kvar av ölen. Slutbetyget för denna öl blir aningen mer blygsamma 1,3/F. Det enda jag kan tänka mig att denna öl går att använda till är som vätska i en riktig chili.

Ingen av dessa öl var som att älska i en kanot, men jag misstänker att om den sista inte hade innehållit chili så hade den nog varit ganska mycket åt det hållet.

Guldkorn i London IV

2009-03-31T08:22:00.001+02:00

Ett par dagar försenat kommer nu sista inlägget om bra pubar i London. Man brukar ju säga att man ska avsluta på topp, så de pubar som nämns här är i mitt tycke bland de absolut bästa i London.

Den första är en mycket speciell pub som många Londonresande ölentusiaster känner till, Wenlock Arms. Detta är en sjabbig pub med sjabbig personal och sjabbiga stammisar som ligger i ett sjabbigt område, och även om själva området har fått en uppfräschning de senaste åren så drar man sig fortfarande för att befinna sig där när mörkret har fallit. Trots all sin sjabbighet är puben dock otroligt charmig, och att de sen har ett mycket bra utbud av cask ale skadar inte heller. Puben har vanligtvis 8 pumpar med cask ale och en pump med real cider. Urvalet kommer från diverse olika småbryggerier och har hög omsättning, vilket gör att där kan vara helt nytt urval nästa gång du kommer in även om det bara är någon dag senare. Allt som allt ett mycket trevlig ställe.

Nästa ställe är Market Porter vid Borough Market. Närheten till marknaden gör att det nästan alltid är gott om folk på stället, och man ska definitivt undvika fredagseftermiddagarna om man inte gillar att stå på gatan utanför och dricka sin öl. Utbudet här är fantastiskt, med 16(!) olika cask ales från olika bryggerier. Ölen har generellt sett bra kvalité och utbudet är intressant med många småbryggerier. Nackdelen med stället är dock servicen, många i personalen är unga killar och tjejer från öststaterna med bristande kunskaper i engelska och sämre kunskaper om ölen de serverar. Utbudet gör dock att man har överseende för detta och kommer tillbaks gång efter gång.

Det sista stället upptäckte vi när vi var över nu senast, och det blev direkt en av våra absoluta favoriter i London. Stället jag syftar på heter Bree Louise och ligger vid Euston Station. Liksom Market Porter har det 16 olika cask ales från diverse småbryggerier, men till skillnad från just Market Porter består personalen av kunniga och intresserade personer. En intressant sak med stället är att 11 av deras casks ligger på ställningar inne i baren och ölen därmed serveras med hjälp av gravitation snarare än att den pumpas upp med handkraft. Detta serveringssätt är mycket ovanligt inne i London, utan är något man framför allt ser ute på landsbygden.

Guldkorn i London III

2009-03-27T14:18:00.000+01:00

Detta är näst sista inlägget om bra pubar i London, den sista delen kommer under morgondagen. Efter att ha tittat närmare på ett par tied houses under gårdagen så kommer här ett antal free houses igen.

Vid Marble Arch på Seymore Place ligger Carpenter's Arms som har upp till åtta pumpar med cask ale från olika småbryggerier. Det är ett trevligt ställe med bra service och bra utbud, men det kan bli lite stökigt på helger och även i samband med sportevenemang, då där finns flera storbildskärmar runt om i puben. Den är väl värd ett besök även om man inte gillar sport, men när man börjar förstå cricketen som ofta är på TVn så är det dags att gå vidare.

Vi har ännu inte lyckats hitta så många ställen i södra London, men om man tar tunnelbanan till Stockwell, så ligger där en mycket bra pub på Lansdowne Way som heter Priory Arms. Den har visserligen bara 5 pumpar med cask ales, men å andra sidan så utnyttjas dessa flitigt och stället har förmodligen serverat fler olika cask ales än många med mer pumpar. Att pubmaten sen är bland det bästa vi ätit i London skadar ju inte heller, och skulle man mot förmodan ha tröttnat på cask ale så erbjuder de även ett OK utbud av utländsk flasköl. Då kan man kanske förlåta att de listar God Lager bland de belgiska ölen...

Om man har vägarna förbi Chelsea så bör man titta in på Anglesea Arms på Selwood Terrace. Denna trevliga pub ligger mitt bland överklasspalatsen i området, och brukar oftast ha ett par intressanta cask ales som man inte har hittat någon annanstans på några av sina sex pumpar. Även detta ställe har ett utmärkt kök och med tanke på området så är det inte heller speciellt förvånande att det är snäppet snobbigare än man normalt sett hittar på pubar. Menyn består till största delen av klassiskt pubkäk, men det har fått den där lilla extra knorren.

Guldkorn i London II

2009-03-26T14:30:00.002+01:00

Man skulle kanske kunna tro av mina tidigare inlägg att vi bara är intresserade av att besöka free houses, men det är en sanning med modifikation. Vi är inte speciellt intresserade av att besöka det myller av pubar som tillhör Fuller's, Young's eller någon av de andra stora kedjorna. De flesta brukar nämligen ha samma utbud från sitt respektive bryggeri, med små variationer, och dessutom så kan man få tag på många av ölen de erbjuder i Sverige. Däremot så har ett par intressanta mindre bryggerier enstaka pubar i London.

St Peter's Brewery känner förmodligen de flesta till, deras öl har ju funnits på bolaget och krogarna under många år. Om man är intresserad av att smaka deras öl på cask så är dock Jerusalem Tavern i närheten av Farringdon det bästa alternativet. Denna mysiga lilla pub, som är den enda som ägs av bryggeriet, har upp till 6 olika casks med deras öl. Utöver dem som vi kan hitta på flaska i Sverige kan man här även smaka mer ovanliga varianter, som t.ex. deras mild.

Ett bryggeri som man inte stöter på i normala fall, förutom möjligtvis på Charlie's i Köpenhamn, är Harveys. I London så finns deras öl dock på flertalet ställen och i området Borough finns där dessutom en ren Harveys-pub, Royal Oak. Detta är en klassisk engelsk pub med 3 olika sektioner (public bar med lite enklare möblemang, saloon bar med finare, samt smoke room utan möbler) samt med själva baren i mitten med åtkomst från samtliga sektioner. Puben har vanligtvis 6-7 olika öl från Harveys på pumparna, men kan till och från har någon enstaka öl från något annat bryggeri. Dessutom kan man få riktigt bra pubmat där, och deras Sunday Roast rekommenderas speciellt.

Slutligen så har Milton Brewery två pubar i London. De ligger dock lite längre ut från centrum, och den mest centrala av dem är Pembury Tavern i Hackney. För att ta sig till den måste man först ta Central Line till Stratford för att där byta till London Overground till Hackney Central. Även om det är lite omständigt att ta sig dit så är det väl värt besväret, för ölen från Milton är mycket trevliga (framför allt Marcus Aurelius är grymt god av dem jag provat) och dessutom så brukar puben köra en hel del gästöl på några av sina 16(!) pumpar. De brukar också köra lite ölfestivaler lite då och då, så man bör kolla på deras hemsida innan ett besök vad som är på gång. Själva lokalen är dock inte speciellt trevlig, utan liknar nästan en järnvägsväntsal, men med så mycket god öl kan man ha överseende för detta.

Guldkorn i London I

2009-03-25T13:15:00.000+01:00

Då var årets Londonresa avklarad. Detta är fjärde året på raken som Lena och jag tar en långweekend med lite shopping och pubbesök där, vilket gör att vi numera har ganska bra koll på vilka ställen man ska besöka om man är intresserad av bra cask ale. Om man däremot ska dit för första gången är det dock inte lika lätt att veta vilka pubar som är bra och vilka som är dåliga, så därför kommer här några av våra favoriter. Förutsättningen för att man ska gilla dem som jag listar här är att man tycker om cask ale, gör man inte det bör man söka sig någon annanstans.

Ett av de första ställena som vi upptäckte i London och som vi fortfarande brukar besöka, även om vi sen dess har hittat pubar med både större och mer varierat utbud, är Harp. Det är en trevlig liten pub i närheten av Charing Cross som har ett litet men intressant utbud av cask ale. Harp är ett free house med 6 cask-pumpar, varav tre stycken alltid innehåller Timothy Taylor Landlord, något från Black Sheep och något från Harveys. På de övriga tre brukar det vara bra rotation på olika öl från småbryggerier, framför allt från södra England. På luncherna brukar de dessutom servera olika korvar som de tillagar på en bordsgrill i baren, och då snackar vi riktiga korvar med högt köttinnehåll.

Om man sen tar sig en liten promenad på The Strand bort till Essex Street hittar man Edgar Wallace, en lite större pub som har upp till åtta casks igång samtidigt. Till skillnad från Harp har den inga fasta pumpar, utan roterar utbudet på samtliga. En mycket trevlig pub som dessutom brukar köra lite miniölfestivaler lite då och då.

Aecht Schlenkerla Fastenbier

2009-03-23T16:23:00.003+01:00

I helgen var jag över en sväng till Köpenhamn och Ølbaren för att dricka en liten raritet i ölvärden, ett öl som bara får säljas från Askonsdagen (25 februari i år) och fram till Påsk. Ölet jag drack var Aecht Schlenkerla Fastenbier.

Vad är det då för speciellt med Fastenbier då? Den är ofiltrerad, ligger runt 5,5% i alkoholstyrka, den vanliga Märzen ligger på 5,1% och så serveras det endast från trätunnor. Ursprungligen så serverades den bara i Bamberg men sedan några år har den funnits i New York också. Nu har fler ställen i USA fått den och Ølbaren i Köpenhamn har fått ett eller två fat.

Fastan som varar i 40 dagar innan Påsken och med devisen "liquida non frangunt ieiunium", vätskor bryter ej fastan, så började munkar brygga ett lite starkare mer närande öl, så de klarade av det hårda arbetet på dagarna. I katolska Bayern så följs nog Fastan hårdare än vad den gör här och öldrickarna i Bamberg har här ett gott öl att dricka för att klara de 40 dagarna.

Hur var då ölet?
Det har en vacker djupt bärnstensfärgad rödaktig färg med ett långvarigt smuts vitt skum. Redan en bit från glaset känner man rökdoften och detta ölet ska inte vara lika rökigt som Märzen. Det doftar rök och rökta korvar med en liten aning humle bakom all rök och korvar. Smaken är mjuk och len maltig med en härlig rökton, även här finns de rökta korvarna och även här finns humlen närvarande som ger en liten bitterhet åt ölet. Avslutningen är mjuk, lite söt maltig rökig med en lite bitter avslutning.
Mitt Ratebeer betyg blir 3,9/5

Anders

London Calling

2009-03-18T11:02:00.002+01:00

Imorgon vid den här tiden sitter jag och Lena på planet på väg till London för en fyradagarsweekend. Där kommer att bli en del shopping, men naturligtvis även en hel del pubbesök. Ställen som Wenlock Arms, Market Porter, Harp och Royal Oak tillhör dem vi kommer att återbesöka, men vi kommer även att kolla in pubar som vi inte har besökt än, som Priory Arms, Pembury Tavern och Bree Louise. Utöver detta kommer vi också att kolla in ölbutiken Utobeer i Borough Market. Då skadar det ju inte att kronan har stärkts betydligt jämtemot pundet under den senaste veckan. Förra veckan var pundet uppe omkring 13,50 SEK, men nu är det nere i omkring 12.

Ett fall framåt

2009-03-18T09:35:00.004+01:00

De flesta tidningar tar inte öl på tillnärmelsevis samma allvar som de tar vin. Där finns ingen dagstidning med självaktning som inte har en vinspalt, men man kan tyvärr inte säga samma sak när det kommer till ölspalter. Därför är det välkommet att se att nyhetsbyrån TT Spektra nu verkar ha skaffat en ölskribent, Sune Liljevall. Hans artikel om senaste månadssläppet, "En exposé i ale", går att återfinna i såväl Helsingborgs Dagblad som Folkbladet, Norrländska Socialdemokraten, Uppsala Nya Tidning, samt Arbetarbladet.

Varför är då detta så bra? Jo, de flesta tidningar kanske inte har någon journalist som är tillräckligt intresserad av öl för att kunna skriva en ölspalt. När då öl dessutom inte har lika hög prestige som vin skulle de inte heller komma på tanken att anställa någon som kan ta hand om det. Men däremot så köper de flesta tidningar material från just TT Spektra, vilket innebär att när de nu har en ölskribent så är chansen större att de tidningar som inte har någon egen då köper in de artiklar som han skriver. Och även om det då innebär att där finns många tidningar som återanvänder samma artikel så har de i alla fall artiklar om öl, vilket de kanske inte hade haft annars. Om de sen märker att dessa artiklar är populära så kan det ju eventuellt också innebära i förlängningen att de till slut skaffar sig en egen ölskribent.

Ölnördfrunch (vässla)

2009-03-17T13:30:00.012+01:00

Vid ett besök på Nya Tröls i helgen passade jag på att beställa en Beer Geek Brunch Weasel. Jag hade visserligen smakat den tidigare, men då det bara handlade om mindre smakprov hade jag inte bildat mig en ordentlig uppfattning om den förutom att det var en riktigt bra öl. Det var alltså dags att göra något åt detta.

Det första jag noterade när jag hällde upp den var att den var kolsvart, som sig bör. Den hade också uppenbarligen hög densitet, då den nästan var lite oljig i konsistensen. Skummet som bildades var ljusbrunt och kompakt. Efter hand som ölen gick åt och jag hällde upp mer märkte jag att där till och från kom klumpar av vad jag antog var jästrester. Där bildades också en oljig hinna på insidan av glaset.

När jag sen stack ner näsan i glaset så känner jag en kraftig och tilltalande arom av kaffe. Ytterligare sniffande avslöjar också inslag av mörk choklad och rostad malt.

Första sippen på ölen resulterar i en explosion av smaker: kaffe, choklad och inslag av tobak. Ingen antydan av den lite syrliga kaffesmak som finns i Beer Geek Breakfast. Den kompakta, oljiga konsistensen gör att ölen stannar kvar på tungan, vilket resulterar i en lååång eftersmak. Det tog mig nästan en timme att dricka upp den.

En mycket bra öl och en klar förbättring av sin föregångare, även om det också är en bra öl. Slutbetyget blir 4,15/A-.

Betygsättning

2009-03-17T13:23:00.003+01:00

Jag har börjat betygsätta öl på BeerAdvocate och har därför ändrat tidigare betyg till att använda deras skala.

Gå i Kloster!

2009-03-13T22:56:00.009+01:00

Bishop's Arms i Malmö hade i dag något speciellt i gång på fat, Slottskällan Kloster från 2006. Det är en mycket mörk öl, ungefär som en Westmalle Dubbel. Smaken är dock inte i närheten av Westmalle Dubbel, utan är rik och fyllig med mycket muscavdosocker, torkad frukt och engelsk toffée. På det stora hela en strålande öl som får hela 4,4/A i betyg.

Jag är dock ganska säker på att den färska varianten inte hade fått ett betyg i närheten av detta.

Beer Here Påske Ale

2009-03-12T20:40:00.008+01:00

Som jag skrev i förra inlägget så brygger Christian Skovdal Andersen på Beer Here väldigt intressanta och egensinniga öl. Hans senaste alster, Bere Here Påske Ale är baserad på ett projekt som han gjorde när han var delägare i Ølfabrikken. 2006 gjorde han ett antal experiment med att brygga öl enligt världens äldsta kända ölrecept, Sång till Ninkasi, ett recept som hittades i Irak på 1930-talet och som är daterat till 4000 år sedan. Det är dessa experiment som ligger till grund för Påske Alen, även om han denna gång använder moderna bryggmetoder. Resultatet är en öl milt humlad öl smaksatt med såväl honung som blåa och gröna vindruvor. Ölen är halmgul i färgen och har en frisk arom med inslag av humle, bär och citrus. Smaken är precis som doften frisk med klara inslag av druvor. Humlen är påtaglig men inte överväldigande (jag antar att det är det han menar med milt humlad). En mycket god och drickbar öl. Slutbetyget får bli en stark 3,9/B+.

Världens billigaste Beer (t)Here

2009-03-12T20:21:00.008+01:00

Efter att ha fått sin andel av Ølfabrikken uppköpt av GourmetBryggeriet fick Christian Skovdal Andersen inte brygga kommersiellt under ett år. När året väl hade gått startade han det nya bryggeriet Beer Here och började brygga minst lika intressant och egensinnig öl som tidigare. Hans senaste projekt är Fat Cat Red Ale, och med anledning av att andra danska bryggerier tävlar om att skapa den dyraste ölen gå han naturligtvis rakt motsatt håll. Nu på lördag kan man köpa smakprov av ölen på Ølbutikken för 1 Zimbabwe cent, vilket tydligen ska motsvara omkring 0,00000000001 danska öre. Med tanke på Zimbabwes galopperande inflation minskar den summan dessutom var sekund.

High Five!

2009-03-11T08:49:00.014+01:00

Efter att ha haft en motig höst, där han var tvungen att stänga ner sitt bryggeri under ett par månader för att rensa ut en infektion som hade tagit fäste, har nu Dugge äntligen börjat brygga igen. Personligen tycker jag att det är mycket välkommet att åter se öl från Sveriges mest innovativa bryggare ute på krogen.

Den första av Dugges öl som jag provade efter uppehållet var Avenyn Ale och den var precis som man kom ihåg den, en frisk och god American Pale Ale. När det nu i helgen var dags för nästa öl, High Five!, tyckte jag dock att där hade hänt något. För det första var den ljusare än jag kom ihåg, mer åt det halmgula hållet. Jag tänkte först att jag kanske hade blandat ihop den med Bollox!, men en koll på RateBeer visar på kommentarer som "Very dark amber body, yellowish head", så färgen har definitivt blivit ljusare. Aromen är frisk och humlerik som sig bör. När man sen kommer till smaken så verkar det ha hänt något även där. Vad jag kommer ihåg så var High Five! en ganska spretig öl tidigare, men nu känns den betydligt mer balanserad. Innebär det dock att den har blivit mindre intressant? Nej, definitivt inte, den har fortfarande ett bra bett i humlebeskan och den nyfunna balansen gör att den känns som en mer komplett öl. Allt som allt skulle jag ge den nya varianten av High Five! 4,1/A- i slutbetyg.

Dark Mild

2009-03-03T21:37:00.014+01:00

Efter en romantisk middag på The Vision bestämde sig jag och Lena för att ta vägen om Bishop's Arms hem. Väl där upptäckte vi att de hade satt på Ocean Dark Mild på ett av de vanliga faten. Då mild är en öltyp som både jag och Lena är väldigt förtjusta i beställde vi naturligtvis varsitt glas av detta. Jag hade hört talas om att Ocean hade bryggt denna öl, och hade därmed höga förväntningar, då jag anser att Ocean Bryggeriet är det bryggeri i Sverige gör bäst öl av engelsk typ.

Så frågan är då, levde Ocean Dark Mild upp till förväntningarna? Tyvärr måste jag säga nej. Ja, det är en bra öl, den hade förmodligen fått betyget 7/10 om det hade varit en totalt blind provning där jag inte visste vad vi provade eller vilken öltyp det handlade om. Men om man ska se den ur perspektivet som en mild måste jag tyvärr säga att den inte lever upp till ölstilen. Där finns en del av den karamell som man förväntar sig att finna, men chokladen är nästan totalt frånvarande. Jag hade gärna sett att man hade tagit ut svängarna betydligt med både choklad- och karamellmalten. Om man jämför med andra öl ur typen, som Mälsten Mild, Harveys Old Ale, eller St Peters Mild så står den sig ganska slätt. Som representant för öltypen mild måste jag då ge den betyget 2,95/C.

Vad var det då som gick fel? Jag vet inte riktigt, men om jag fick gissa så skulle jag tro att man de har fegat en aning på Ocean. Mild är egentligen inte en öltyp som är populär på samma sätt som t.ex. bitter, porter eller IPA. Man valde därför att inte ta ut svängarna allt för mycket, utan att spela säkert. Tyvärr innebar det att resultatet blev en ganska menlös mild. Min förhoppning är dock att man har lärt sig av detta och till nästa bryggning tar ut svängarna lite mer.

EDIT: En intressant fotnot är att de jag träffat som har provat Dark Mild på flaska anser att den är bättre än fatvarianten.

15-årsjubileum på Bishop's i Malmö

2009-03-03T15:08:00.009+01:00

För dem som inte vet det så firar Bishop's Arms i Malmö 15 år i slutet av mars. Detta kommer man att fira med olika aktiviteter under vecka 13 som inkluderar allt från olika provningar till en minifestival med Sveriges mikrobryggarelit fredagen den 27e mars. Det fullständiga programmet hittar ni nedan.

15-års kalas på The Bishop's Arms i Malmö

Tisdag 24 mars
Belgisk ölprovning. Allt ifrån lambic till trappistöl kommer att provas på en resa i Belgiens fantastiska ölvärld. Provningsledare är Marc Eyserman från Galatea.
Priset är 300:- Tid 19:00 Föranmälan krävs

Onsdag 25 mars
Födelsedags middag. 3 rätters.
Toast skagen
Biff m rödvinsky/bearnaisesås
Ostbricka
Till rätterna provar vi öl kontra vin. Provningsledare Henric Stenberg, Thomas Andersson och Darren Packman från Bibendum
Hela paketet kostar 350:- Tid 19:00 Föranmälan krävs

Fredag 27 mars
Minimässa med sveriges ölelite
Vi har äran att få besök av bryggare från svenska microbryggerier.
Nämligen Dugges Ale & Porterbryggeri, Ölands Gårdsbryggeri, Nynäshamns Ångbryggeri, Ocean Bryggeriet och Oppigårds Bryggeri. Vi kommer självklart att fylla kranar o hyllor med godsaker inför denna kväll.
Ett provningspaket erbjuds med 5 olika sorter.
Köpes i baren.
Från kl. 16:00 Ingen för anmälan krävs.

Lördag 28 mars
Amerikansk ölprovning med Wicked Wine. 6 olika amerikanska öl ska provas. Nu snackar vi inget blask.
Priset är 300:- tid 18:00 Föranmälan krävs

Anmälan o betalning kan göras till oss i puben.
eller på bishops.malmo@elite.se, du kan också betala in på bankgiro 640 2994, postgiro 14740066 OBS! glöm inte att märka din betalning med vilken dag det gäller och ditt namn.

Vi har begränsat med platser. Så först till kvarn.
Välkomna önskar personalen!

Det låter som att det kommer att bli en intressant vecka, och man får nog rensa kalendern. En kommentar angående fredagen dock. Var är Närkes Kulturbryggeri?

EDIT: Jag var precis inne och snackade med Maja på Bishop's, och hon sa att de hade varit i kontakt med både Närke och Mikkeller för fredagens minimässa, men att de inte hade fått något definitivt besked från någon av dem innan inbjudan skulle gå ut. Där finns alltså hopp om mer än vad som står ovan.

Nyheter på Nya Tröls

2009-03-01T23:28:00.006+01:00

Vi hade styrelsemöte i Sällskapet Malte igår, och då tyckte vi att det var ett bra tillfälle att kolla upp vilka nyheter som hade kommit in på Nya Tröls. Det visade sig att där hade kommit in en hel del intressanta saker, så det var tur att vi var ett gäng. Ölen vi provade oss igenom var Wipeout IPA från Port Brewing, Nøgne Ø Dugges Sahti, Old Tom Chocolate från Robinsons, Warrior Single Hop IPA, Simcoe Single Hop IPA, Not Just Another Wit, samt Beer Geek Brunch Weasel, samtliga från Mikkeller. Det var alltså ett ganska lyckat besök, och jag tycker att Nya Tröls går från klarhet till klarhet när det gäller flaskölsutbudet.

Ljusare tider

2009-02-28T10:54:00.004+01:00

När vi var inne på Bishop's Arms i Malmö igår, så upptäckte vi att den trevliga säsongen hade börjat där. Hela 4 cask ales igång, varav två var svenska. De som var på var Nynäshamns DIPA, Ocean IPA, Gales Swing Low, samt Fullers London Pride. Jag är ingen stor fantast av London Pride, varken på fat eller cask, men Swing Low är en trevlig golden ale, även om jag gärna hade sett mer humle i den. Nynäshamn DIPA känner väl de flesta till, och den var precis så trevlig på cask som jag hade hoppats. Den hade en antydan till den otrevliga bismaken av kåda som jag tycker finns i Indianviken, men inte så att det störde. Ocean IPA är en lysande tolkning av engelsk IPA, även om jag föredrar Ocean Bitter.

Utöver detta fanns där även Ocean Stout, Dugges Avenyn samt Sierra Nevada Bigfoot på fat. Bishop's gör alltså sitt bästa för att vi ska ha svårt att komma upp på morgonen.

Londonresa

2009-02-27T13:27:00.012+01:00

Lena och jag bokade igår in årets Londonresa som kommer att ske 19-22 mars, det vill säga om mindre än 3 veckor. En del shopping är inplanerad, men naturligtvis kommer vi också att besöka ett antal pubar. Vi har ju en del kvar som vi inte har besökt än (blå är pubar vi inte har besökt, grön de vi rekommenderar, röd de man bör undvika, samt gul de som är OK i brist på annat).

Visa större karta

Våra kriterier för vad som är bra respektive dåliga pubar är dels om atmosfären är trevlig och dels om de har bra utbud av cask ale. Generellt sett så söker vi oss till "free houses" och undviker de flesta "tied houses", såvida de inte är exceptionella (t.ex. Jerusalem Tavern eller Royal Oak).

För att hitta pubarna använder vi oss framför allt av Fancyapint? och Good Beer Guide.