
Jag var ju inte så
imponerad av årets Mysingen, men bakom dagens lucka gömde sig en från 2005. Frågan var då om de fyra åren i källaren hade gjort ölen med balanserad, eller om kryddorna helt enkelt hade försvunnit. Färgen när man häller upp ölen är fortfarande åt det mörkt rödbruna hållet, men har börjat tappa en del av den röda tonen. Skummet är brun-beige och inte lika kraftigt som på årets. Doften som slår emot en är fylld av kryddor, pomerans, muskot, nejlikor och ingefära. Jästigheten som fanns i den färska är helt frånvarande här. Smaken är mjuk och balanserad, med mycket maltsötma och kryddor, samt med en aning rostad malt. Hustruns kommentar var att "detta smakar ju som julmust!" Eftersmaken är mjuk och behaglig. En mycket bra julöl som definitivt har blivit mer balanserad av lagringen. Slutbetyget blir
4,25/A-.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar